Europa hade aldrig tidigare vunnit samtliga matcher i en öppningsrunda av Ryder Cup.
Att USA inte vann en enda match den första dagen kunde ingen förespå.
Drömstarten den första dagen på Marco Simone saknar så klart motstycke.
Här är mina reflektioner efter en mäktig fredag i den eviga staden.
Klokt av Luke Donald att välja foursome först (hemmacoachen får välja om det är foursome eller bästboll först). Det gjorde att USAs “top guns” hölls i lådan och Europa kunde dra nytta av ett format där man traditionellt sett är starka. USA ställde ut ett ganska profilsvagt gäng som dessutom verkade yrvaket. Europa tog initiativet och Donalds beslut hade skapat momentum.
Ludde Åberg inledde sin Ryder Cup-debut med några nervösa svingar och bars inledningsvis av Hovland. Några viktiga puttar gjorde dock att 23-åringen från Eslöv kunde sänka axlarna och att den skandinaviska duon så småningom ganska komfortabelt vann sin match. Starkt att korrigera anspänningen och allt som allt var debuten mer än lyckad.
Läs min inför-krönika om Ludde här.
Matt Fitzpatrick spelar sitt tredje Ryder Cup. Sju år efter sin debut på Hazeltine (2016) tog han sin första poäng, och som han gjorde det. Rory McIlroy hade lika bra kunnat gå vid sidan eftermiddagens bästboll. Skönt att spräcka nollan för Fitzie, vilket kan vara viktigt för fortsättningen.
Europa har fått precis vad man önskat sig av sina tyngsta namn. Jon Rahm avslutade bästbollen med eaglar på två av de sista tre hålen. Hovland inledde dagen med att sänka en chip på sitt första hål och avslutade med att sänka en lång birdieputt. Rory var Rory. Dessa är Europas givna ledare.
Att pappa Justin Rose sedan, med allas blickar på sig, fick se till att inte en enda match gick USAs väg var en vacker bonus.
Efter den första dagen spel känns det generellt som att LIV Golf var det bästa som kunde hända det europeiska laget. Inte nog med att det påtvingade en nödvändig generationsväxling. Det skapade också en helt annan dynamik i gruppen och svetsade samman ett lag där nya figurer fick ta större plats. Även om jag inte tror Henrik Stenson hade gjort ett dåligt jobb så framstår Luke Donald så långt som ett geni. Nu får det här gänget skriva sitt eget kapitel på ett väldigt blankt papper, utan att någon kollar på över axeln. Tror det har gynnat så långt.
Och så undrar man ju hur det påverkar lagsammanhållningen i USA att de faktiskt har en spelare som gått till LIV i Brooks Koepka.
När man summerar fredagens spel så blir ändå det bestående intrycket att vi redan fått beviset på varför det är så lätt att älska Ryder Cup. Det är verkligen tävlingen som pressar fram de läckraste slagen och den starkaste passionen.
Och då är det bara dag 1!